denfemtemaj

Har inte bloggat på sjjuuuuuukktt länge! Ni kanske undrar vad det blivit av mig, men livet kom emellan (william spetz citat). I början av förra veckan åkte jag ju till stockholm och gjorde det som jag aldrig skulle kunna tänka mig. Jag såg min gud. Det var en helt fantastisk och ofattbar "semester". Nej, vad ska man kalla det då? någon vidare semester blev det inte. Jag och min mormor kom till sthlm på måndan. Checkade in på hotellet och sen bar det av till Grand hotell (där Justin var) Sjöng och skrek där utanför lite. Tror vi gick dit 2 gånger den dagen. Sen den 23 så kom konserten och jag förvandlades till ett monster. Under hela konserten skrek jag som en idiot och sjöng som en vallross. Inte en ända tår föll under konsertens gång, eller jo kanske en. Men sen när han hade sjungt klart baby och han försvann ner i marken bröt jag bokstavligt talat ihop. Jag grät och grät och grät. Jag ringde mamma och jag tror inte hon hörde ett skit om vad jag sa.... jag visste iochförsig inte heller vad jag sa. Fick sånnahär blickar på mig när folk såg hur jag grät, haha idag skrattar jag bara åt det! Det var en liten tjej minns jag som sa till sin mamma: "mamma, kolla den tjejen. varför gråter hon så mycket? Är hon ledsen, men hon fick ju se Justin?" Haha, gullig var hon! jag var så glad så jag grät och det ända jag kunde få ur mig just då var, han var så bra! Det var han också. Min lilla goshe. 6 års väntan och nu är det över. 6 år? Ja, det är faktiskt 6 år. För jag kommer ihåg hur jag gick och längtade tills one time musikvideon skulle komma ut. Jag kollade på hans covers. och nu. Han reser runt hela jorden. Galet. One time musikvideon släpptes för fyra år sen nu i November. Vet att jag gillade han långt innan det. Han var runt tretton. Men det var ju inget jag räknade speciellt när jag började gilla honom för jag trodde aldrig han skulle bli så stor, inte en chans. Därför har jag väldigt svårt för att komma ihåg, men han var ungefär som jag är nu 13-14 år. Efter konserten har jag vart i chocktillstånd. Tågresan hem satt jag bara och stirrade på väggen hela vägen. Kommer ihåg att jag mådde väldigt illa och hade ont i huvudet. Men det är ingenting jag ångrar! Anledningen till att det här har dröjt så länge är för att jag försöker att fixa en liten sak som jag ville lägga upp här. Får se ifall det funkar. Hade vart så himla roligt. Puusssssss